< Bibelfråga om Nahum

Fråga: Vad är en översikt över Nahum?

A: Här är en översikt.

1 Domaren över Nineve

2 Dom över Nineve: Gud kan krossa högmod

3 Ninives poetiska rättvisa

F: Vem är Nahum i Nah 1:1?

A: Vi vet ingenting om Nahum, förutom att han var från Elkosh.

Fråga: När skrevs Nahums bok, enligt Nah 1:1?

S: I Nahum 3:8 nämns Thebe (även kallat No) som redan förstört. Eftersom Thebe förstördes år 663 f.Kr. och återuppbyggdes år 654 f.Kr., skrevs Nahums bok med stor sannolikhet mellan dessa två årtal. Som referens kan nämnas att Nineve förstördes i augusti 612/611 f.Kr. Detta datum är beräknat utifrån den babyloniska krönikan, där det står att Nineve föll under Nabopolassars 14:e regeringsår.

Ytterligare argument som talar för ett datum mellan 663 och 654 f.Kr. är beskrivningarna av Nineve i Nahum 1:13,15; 2:1,3 stämmer inte överens med Ninives senare nedgång under Ashurbanipals söner Ashur-etil-ilani (626–623 f.Kr.) och Sin-shar-ishkun (623–612 f.Kr.). Dessutom skulle man kunna förvänta sig att Nahum skulle nämna Ninives erövrare: mederna och babylonierna, men det gör han inte. Mederna var inte en självständig nation förrän 645 f.Kr., och det nybabyloniska riket uppstod inte förrän 626 f.Kr.

F: I Nah 1:1, var låg Elkosh, Nahums by?

S: Nahums bok ger i sig ingen ledtråd om var Nahum bodde, förutom att han var från Elkosh. Så gjorde Nahum:

a) bland de israeliter som förts i fångenskap,

b) bland de israeliter som stannade kvar i Israel, eller

c) bodde han i det södra kungariket Juda?

Även om det inte råder enighet om detta har frågan varit föremål för omfattande forskning. Det finns flera olika åsikter om var Elkosh låg.

45 km nordost om Nineve: I den nutida kristna byn Alqush (Al-Qush/Al Qosh/Elkosh) i Irak finns en plats som sägs vara Nahums grav, vilken består av en enkel gipslåda. Alqush ligger på östra sidan av floden Tigris, norr om Nineve och nordväst om Khorsabad. Varför skulle en israelit bo nära Nineve? Svaret är att Nahum levde efter det att assyrierna förvisade israeliterna år 722 f.Kr., eftersom Nahum nämner den tidigare händelsen med förstörelsen av Theben i Övre Egypten (663 f.Kr.). Judiska författare från 1500-talet bekräftade också att Elkosh låg här.

Dessutom nämns Al-Qush i assyriska källor. (nedlagd) http://alqush.com/_wsn/page5.html säger: ”Det tidigaste omnämnandet av Alqush förekommer faktiskt under Sinhareebs [Sennacheribs] tid 750 f.Kr. [sic], vilket framgår av väggmålningen inuti Sinhareebs palats som upptäcktes i Tel Qwenjeq (Qwenjeq-kullen) i Mosul. Bakom denna väggmålning är frasen ’Denna sten hämtades från Alqushs berg’ inristad; dessutom bär ett antal platser inom Alqush fortfarande rena assyriska namn, till exempel stadsdelen Sainna (vilket betyder ’Månens stadsdel’) och Bee Siinnat, som är ett slättområde söder om Alqush. Cirka tre kilometer väster om Alqush ligger den välkända ruinen Shayro Meliktha, som på den irakiska ruin-kartan är markerad som ett assyriskt tempel med en inristning av en bild av Sennacherib som riktar en pil från sin båge.

Alqushs stenbostäder är utspridda längs bergssluttningarna ända upp till platåns topp. De har liknande utsmyckningar som alla andra assyriska bosättningar på Nineveplatån, …” Se http://alqush.com för en detaljerad historik över Al-Qush.

Norra Galiléen nära Rama: Eusebius av Caesarea (verksam omkring 325 e.Kr.) ansåg att det låg nära Rama. I inledningen till Hieronymus kommentar till Nahum (skriven 392 e.Kr.) står det: ”Elkosh låg i Galiléen, eftersom det än i dag finns en by i norra Galiléen som heter Elcesi (eller Elcesei/Hilkesei/Helkesaei/Elkoseh), en mycket liten by visserligen, vars ruiner knappt innehåller några spår av forntida byggnader, men som är välkänd bland judarna och som även min guide pekade ut för mig.” Han kan ha syftat på det moderna el-Kauzah. Men när fariséerna i Johannes 7:52 sade: ”Undersök saken, så kommer ni att se att ingen profet kommer från Galiléen”, måste de ha varit omedvetna om någon tradition om att Nahum skulle ha varit från Galiléen.

Kapernaum skulle enligt vissa spekulationer kunna betyda ”Nahums by” (kepar/kephar Nahum). Denna uppfattning bygger endast på språklig likhet, eftersom jag inte känner till någon tidig kristen eller judisk författare som har gjort något samband mellan Kapernaum och profeten Nahum.

Som ett exempel på en namnlikhet utan någon verklig koppling fanns det en edomitisk avgud vid namn Qaush, och det fanns edomitiska kungar som namngavs efter denna avgud; språkligt sett skulle detta kunna placera Elkosh i södra Israel eller Jordanien. Det fanns också en assyrisk avgud vid namn Kosh, vilket språkligt sett skulle kunna placera Elkosh i Assyrien. Språkliga bevis kan alltså stödja många teorier.

Det finns heller inget annat exempel på att en stad har döpts om efter en profet för att den var hans födelseort, så om denna teori vore sann skulle Nahum vara unik.

Södra Juda, 58 kilometer sydväst om Jerusalem i Simeoniternas område. Det skulle också kunna ligga i södra Judeen, nära antingen Beth-Gabre eller det moderna Beit-Jibrin mellan Jerusalem och Gaza.

Nära Begabar: I *De Vitis Prophetarum* av Pseudo-Epifanius (ca 315–403 e.Kr.) sägs att Nahum kom från ”Elkesei bortom Jordan mot Begabor och tillhörde Simeons stam”. Nestle har visat att orden ”bortom Jordanfloden” troligen är en tilläggsförklaring, och att Begabor bör läsas som Betogabra, det moderna Beit Jibrin i södra Palestina. http://bible-history.com/isbe/E/ELKOSHITE/ ”Pseudo-Epifanius placerar orten nära Begabar i Syrien, det moderna Beit Jibrin”, enligt Anchor Bible Dictionary, vol. 2, s. 476. Denna uppfattning är alltså i grunden likvärdig med den tidigare.

Oavsett vilket bör man notera att allt detta intresse för Elkosh beror på profeten Nahum, och det finns en lärdom att dra här. I din kristna vandring, beror din ära enbart på var du kommer ifrån, eller ger du, likt Nahum, ära åt den plats du kommer ifrån?

Fråga: Varför är det första som Nahum säger i Nah 1:2 en förklaring om att Gud är svartsjuk?

S: Detta är en mycket viktig egenskap hos Gud som de förbiser. Zefania 1:18 och 3:8, som skrevs ungefär samtidigt, nämner också att Gud är svartsjuk.

Fråga: Hur kan en kärleksfull Gud bli arg i Nah 1:2?

S: Även om detta kan verka motsägelsefullt i förhållande till den uppfattning att ”kärlek = Gud” som många felaktigt har, står det inte i strid med Bibelns Gud. I Romarbrevet 11:22 uppmanas vi att beakta både Guds godhet och stränghet.

F: I Nah 1:2, hur kan Gud vara svartsjuk, hämndlysten och full av vrede, när Jesaja 27:4 (KJV) säger att det inte finns någon vrede hos Gud?

S: Ibland är en god förälder mild, och ibland blir en god förälder arg, särskilt om någon angriper hans eller hennes barn. Men det betyder inte att föräldern är motsägelsefull. Gud har både stor kärlek och stor vrede. I Romarbrevet 11:22a står det: ”Lägg därför märke till Guds godhet och stränghet.” Gud hyser stor vrede mot synden, men också stor kärlek till sina barn.

Många gånger när man läser Bibeln måste man inte bara läsa själva versen, utan även verserna före och efter i kapitlet. I det här fallet står det i Jesaja 27:1 att Herren ”skall ta sitt vassa, stora och mäktiga svärd”, och i Jesaja 27:8 står det att Han förde bort henne ”med en häftig vind”.

Jag skulle bli något förvånad om du trodde att det bara var dessa två verser som visar vad man skulle kunna kalla ”balansen” mellan att Gud är kärlek och att Gud har vrede. Faktum är att dessa två begrepp är mycket vanliga genom hela Skriften, och många böcker i Bibeln visar båda sidorna.

Här är några verser som visar Guds kärleksfulla och ömma sida: 1 Mosebok 21:17–21; 2 Mosebok 14:29–31; 5 Mosebok 2:7; Psalm 91:1–4; Jesaja 57:18–19; Jeremia 29:11–15; Klagovisorna 3:31–33; Hesekiel 20:44; Sefanja 3:17; Matteus 23:37; Markus 10:45; Lukas 15:22–24; Johannes 10:11; Romarbrevet 11:23; 2 Korintierbrevet 1:3–9; Galaterbrevet 4:6–7; Efesierbrevet 2:5–6; Filipperbrevet 2:1; 1 Tessalonikerbrevet 5:10; 1 Timoteusbrevet 1:12–14; Hebreerbrevet 4:15–16; Jakobbrevet 2:13; 1 Petrusbrevet 2:23–25; 2 Petrusbrevet 1:3; 1 Johannesbrevet 4:8–10; Uppenbarelseboken 21:4

Här är några verser som visar Guds vredefulla och rasande sida: 1 Mosebok 19:1–29; 2 Mosebok 14:26–28; 5 Mosebok 32:22–25; Psalm 76:7; Jesaja 57:17, 20–21; Jeremia 6:19; Klagovisorna 2:17; Hesekiel 8:18; Habackuk 3:5–15; Nahum 1:6; Matteus 23:33; Markus 11:14,21; Lukas 10:13–15; Johannes 8:24; Romarbrevet 11:21; 1 Korinthierbrevet 10:8; Galaterbrevet 1:9; Efesierbrevet 2:3b; Filipperbrevet 3:19; 1 Tessalonikerbrevet 5:3; 2 Tessalonikerbrevet 1:6,8–9; Hebreerbrevet 3:17; Jakobsbrevet 5:1–3; 1 Petrusbrevet 3:20; 2 Petrusbrevet 2:13; Judasbrevet 6–7; Uppenbarelseboken 2:22–23

Här är en tredje punkt som du kanske upplever som paradoxal: ibland kan Guds uppenbarade vilja, handlingar och känslor gentemot människor förändras när deras vilja och handlingar förändras. 1 Mosebok 20:3–7; 5 Mosebok 28:1–14 jämfört med 28:15–68; Hesekiel 33:12–20; Jona 3.

”Vem är en Gud som Du, som förlåter missgärningar och förbigår överträdelserna hos resten av sitt arv – som inte behåller sin vrede för evigt, eftersom Han finner behag i kärleksfull hängivenhet? Han kommer återigen att visa oss barmhärtighet; Han kommer att utplåna våra missgärningar. Du kommer att kasta ut alla våra synder i havets djup.” Mika 7:18–19

Förresten är det något förenklat att kalla detta en tvåsidig ”balans”. Det är mer korrekt att beskriva det som en ”trebent pall”, där det tredje benet är Guds helighet.

Fråga: I Nah 1:3 och Rom 2:6 står det att Gud under inga omständigheter låter de skyldiga gå ostraffade – varför förlåter Gud då?

S: Oavsett varför är jag glad att Gud förlåter. Hesekiel 18 och 2 Petrus 3:8–9 visar att även om Gud förgör de ogudaktiga, så har Gud inte behag i de ogudaktigas död. Tvärtom har Gud behag i att de vänder sig bort från sin ogudaktighet och lever.

Fråga: Varför tillrättavisar Gud havet i Nah 1:4?

S: Gud kan röra vid vågorna, precis som han gjorde när Mose och israeliterna korsade Röda havet. Detta kan också syfta på att Gud torkar ut havet. Oavsett vilket kommer Gud att sätta himmel och jord i rörelse för att fullborda sin vilja.

F: När kommer denna förstörelse att inträffa, enligt Nah 1:5–6?

S: Detta är den förstörelse som omnämns i Uppenbarelseboken. Precis som i Zefanjas bok inleds Nahums bok med att hänvisa till den stora förstörelsen under vedermödan, för att sedan senare tala om den förstörelse som snart ska komma under Nahums tid.

F: I Nah 1:8, hur förföljer Gud sina fiender in i mörkret?

S: Förstörelsen av Nineve inträffade på natten. Generellt sett drabbas Guds fiender av såväl andligt mörker som fysiskt mörker.

Fråga: Eftersom Gud i Nah 1:14 ska utrota avgudarna, varför fanns det då fortfarande avgudar på Paulus tid, enligt 1 Kor 10:19–20?

S: Nahum 1:14 syftar på niniviterna. Avgudarna i de assyriska templen var borta, men likt ogräs dök många avgudar upp på andra platser.

Fråga: Hur kom det sig, enligt Nah 1:15, att de ogudaktiga aldrig mer skulle marschera genom Juda?

S: Även om babylonierna och romarna invaderade Juda senare, skulle just dessa ogudaktiga människor, assyrierna, aldrig mer plåga Juda.

F: Vad vet vi om staden Nineve i Nah 2?

S: Nineve byggdes på Tigris östra strand, där floden Khosr mynnar ut i den. Arkeologer har utfört omfattande utgrävningar i staden. Nineves murar var så massiva att en person sa att om Nineve hade legat mellan Frankrike och Tyskland under första världskriget, skulle den ha överlevt alla attacker från båda sidor.

F: När vi i Nah 2 ser människor som är ondskefullt våldsamma, vilken inställning bör vi då ha?

S: Vår instinkt bör inte vara att slåss eller vara rädda, utan att älska dem. Jesus dog för förlorade människor, och de behöver evangeliet lika mycket som alla andra. Men det bör vara en kärlek blandad med fruktan, det vill säga fruktan för Guds hämnande rättvisa mot dem om de inte omvänder sig.

F: Varför råder Gud genom Nahum i Nah 2:1 niniviterna att göra något som inte kommer att gynna dem?

S: Gud använder sig här av ironi. Assyrierna tvingade erövrade kungar att tillbe sina gudar, och de var oerhört övertygade om sin egen styrka. Den sanne Guden säger i princip: ”Varsågod, gör ert bästa, för jag kommer att straffa er. Och förresten, lycka till era trupper som försvarar stadsmuren, när den krossas av en enorm vattenvägg.”

F: I Nah 2:3, på vilket sätt var sköldarna röda?

S: Assyriska soldater bar blått, så ”hans mäktiga män” beskriver angriparen i Nahum 2:1. Deras sköldar och kläder var troligen färgade röda. Århundraden senare beskrev historikern Xenofon persiska soldater som klädda i scharlakansrött (Cyropaedia 6.4.1). Babyloniska soldater var vanligtvis klädda i rött, och mederna i scharlakansrött. (Senare bar även romarna rött.)

Det är osannolikt att de var rödfärgade av blod efter att ha använts i strid. Septuaginta och den syriska översättningen har troligen misstagit sig när de översätter detta som ”ryttarna rusar fram och tillbaka”.

Fråga: I Nah 2:3–8, 3:13–15, vad har öppna floder och palatsets förstörelse med Nineve att göra?

S: Ninive förstördes delvis när de kraftiga regnen fick floden Khosr att svämma över och bryta ner en del av stadsmuren.

Nahum 1:8; 2:6,8 Nineve skulle förstöras av en översvämning. Diodorus Siculus (ca 20 f.Kr.) skrev att under belägringens tredje år orsakade kraftiga regn att floden Khosr svämmade över och bröt igenom en del av muren.

Nahum 1:8 Assyrierna skulle förföljas in i mörkret. Den sista attacken mot Nineve ägde rum på natten. Många assyriska soldater flydde under natten.

Nahum 1:9,14 Nineve skulle aldrig återuppbyggas. Många forntida städer återuppbyggdes, men inte Nineve.

Nahum 1:10; 2:13; 3:15 Nineve skulle förstöras av eld. Templet brändes ner, och arkeologer har hittat ett två-tums lager av aska.

Nahum 1:10; 3:11 I slutet skulle niniviterna vara berusade. Diodorus Siculus skrev att den assyriske kungen delade ut mat och vin, och den natten, medan männen var berusade, genomfördes anfallet.

Nahum 1:14 Ninives snidade bilder och gjutna avgudar skulle förstöras. Arkeologerna R. Campbell Thompson och R.W. Hutchinson uppgav att statyn av gudinnan Ishtar låg utan huvud.

Nahum 2:8 Niniviterna skulle försöka fly. Diodorus säger att kungen sände sina tre söner och två döttrar till Paphlagonien för att undkomma. Dessutom flydde den överlevande assyriska armén efter Ninives fall västerut till Harran innan den slutligen utplånades.

Nahum 2:9–10 Det skulle bli plundring och rov. Den babyloniska krönikan uppger att ”de förde bort stora mängder krigsbyte från staden, så många att de inte gick att räkna”.

Nahum 3:3 Många assyrier skulle dödas. Enligt Diodorus dödades så många att floden färgades röd över en betydande sträcka.

Nahum 3:12 Fästningarna i utkanten skulle erövras utan svårighet. Den babyloniska krönikan anger att fästningarna började falla år 614 f.Kr.

Nahum 3:13 Stadporten skulle förstöras. Olmstead skriver i *History of Assyria* att huvudattacken riktades från nordväst mot Hatamti-porten.

Nahum 3:14 Niniviterna skulle förbereda tegelstenar och murbruk för akuta reparationer. A.T. Olmstead säger att söder om porten är vallgraven fortfarande fylld med sten- och lertegelbitar.

Nahum 3:17 De ninivitiska officerarna skulle förlora modet och fly. Den babyloniska krönikan säger att den assyriska armén flydde inför kungen.

Fråga: Hur kunde det i Nah 2:8–9 vara så att ”skatten” av silver och guld var ”oändlig”?

S: Detta är en överdrift för att beskriva de enorma mängderna de hade. Till exempel fick assyrierna årligen 12 000 hästar och 2 000 nötkreatur från bara ett folk, nairierna.

F: Hur kommer assyriernas hjärtan att smälta i Nah 2:10?

S: När de fram till nyligen hade litat på sin armé, sina försvar och sin rikedom, var deras trygghet plötsligt borta, och snart skulle även deras familjer och deras liv vara borta. De visste att de kunde förvänta sig samma grad av barmhärtighet som de själva hade visat andra – oj då!

Fråga: Varför talas det om lejon i Nah 2:11–13?

S: Nästan varje imperium har en symbol som det identifierar sig med, och assyrierna betraktade sig själva som lejon. Assyriska kungar tyckte om att jaga lejon från Mellanöstern, vilka ofta avbildades i assyrisk konst.

Fråga: I Nah 2:11–12, är det alltid fel att vara våldsam? Hur är det med poliser, eller självförsvar?

S: Nej. Poliser använder våld när det behövs. Varenda amerikansk president sedan före andra världskriget har beordrat någon form av militär insats. I Bibeln ledde Barak, Gideon, Josafat och andra arméer i strid utan att bli tillrättavisade av Gud. Som det välkända ordspråket lyder: ”Vi sover tryggt om natten eftersom tuffa män står redo att utöva våld mot dem som vill skada oss.”

F: På vilket sätt var Nineve en ”blodstad” enligt Nah 3:1?

S: I forna tider kunde man jämföra assyrierna med de mer moderna nazisterna på grund av deras tortyr, hänsynslöshet och militära taktik. Imperiet byggdes på förtryck, och de slog ständigt ner uppror. I kontrast till detta visade det persiska imperiet en viss tolerans mot sina undersåtar, och det förekom få uppror i det persiska imperiet (med undantag för de grekiska städerna och egyptierna).

När det gäller frågan om assyrierna verkligen var så grymma, låter vi kung Ashurnasirpal II (883–859 f.Kr.) tala till sitt eget ”försvar”.

”Jag slaktade dem; med deras blod färgade jag berget rött som ull … Jag högg av deras krigares huvuden och staplade dem till en pelare mittemot deras stad; deras unga män och jungfrur brände jag i elden. … Jag förstörde, jag rev ner, jag brände. Jag tog deras krigare till fånga och spetsade dem på pålar framför deras städer. … flådde adelsmännen, alla som hade gjort uppror, och bredde ut deras hudar på högarna [av döda kroppar]… många av fångarna brände jag i eld. Många tog jag levande; på vissa högg jag av händerna till handleden, på andra högg jag av näsor, öron och fingrar; jag stakade ut ögonen på många av soldaterna.” (hämtat från TimeFrame 1500–600 f.Kr. (Time-Life Books) och The Bible Knowledge Commentary: Old Testament, s. 1494.) Andra assyriska ledare skröt på liknande sätt, men vi behöver förmodligen inte gå längre än så.

Fråga: I Nah 3:5 – eftersom Gud är ren, varför tillåter han då nakenhet här?

S: Gud talar symboliskt om att beröva staden Nineve dess kläder och blotta dess skam.

F: I Nah 3:8 och Hes 30:15, var låg Theben (på hebreiska ”No”)?

S: ”No Amon” var ett annat namn på Theben, en storstad i Egypten. Den kallades också ”Staden” av egyptierna. Det egyptiska ordet för by var niwt, vilket hebréerna ändrade till No. Det fullständiga hebreiska namnet, No-Amon, betydde Amons stad/by. Den räknade med hjälp från Put och Lubim, men ingen hjälp kom. Nahum talar om No som redan förstörd, och Theben förstördes år 663 f.Kr. Staden Theben återuppbyggdes år 654 f.Kr.

Fråga: Varför jämfördes folket med kvinnor i Nah 3:13?

S: Striderna på den tiden krävde stor fysisk styrka, och kvinnor ansågs ofta vara svagare krigare.

Fråga: Hur ökade Assyrien antalet köpmän i Nah 3:16?

S: Det fanns många köpmän som kunde köpa varor med alla de tributer som Assyrien ständigt mottog från sina erövrade undersåtar. Till exempel mottog assyrierna årligen 12 000 hästar och 2 000 nötkreatur från endast ett folk, nairierna.

F: I Nah 3:16, var det något fel i att Nineve ökade antalet köpmän?

S: I allmänhet är köpmän inget problem, men i Ninives fall var det fel. Köpmännen handlade med den överdrivna tribut som de tog från sina erövrade undersåtar. Se föregående fråga för ett exempel.

F: I Nah 3:18, hur slumrade de assyriska herdarna?

S: Denna poetiska fras är fascinerande. Det bergiga området i Assyrien var ett gott fårland. Utan tvekan var många assyrier i tidigare generationer herdar, innan de flesta assyriska männen blev krigare. Herdarna slumrade i den meningen att de inte längre var så intresserade av att valla får. Eftersom en sovande herde inte vakar över fåren, finns det heller ingen som vakar över Assyrien för att skydda det från dess undergång.

F: Varför talar Gud i Nah 3:19 om assyriernas grymhet, eftersom de flesta erövrare var grymma?

S: Assyrierna var särskilt grymma. Det finns bevarade assyriska skulpturer som föreställer kedjade slavar vars ögon pickas ut av fåglar. De hade en ganska annorlunda uppfattning om vad som var god konst. Assyrierna skrev stolt om hur de lemlästade, flådde och brände människor levande. Salmanassar III byggde en pyramid av huvuden. Sammantaget var Ashurbanipals regeringstid (669–626 f.Kr.) en av de grymmaste. Bland många andra saker satte Ashurbanipal en hundkedja genom käken på en tillfångatagen kung och tvingade honom att bo i en hundkoja. De underkuvade folken betalade orimligt höga tributer för privilegiet att få leva. Av någon märklig anledning drabbades assyrierna av många uppror. Man kan väl säga att Gud till slut också tyckte att de var motbjudande.

Fråga: I Nah 3:19, vad är skillnaden mellan att vara elak och att vara grym?

S: Skillnaden ligger i hur allvarligt det som gjordes mot någon var. Man kan se dem som olika grader av samma sak.

F: Vilka olika typer av elakhet eller grymhet finns det i Nah 3:19?

S: Det finns åtminstone fyra typer.

Oavsiktlig: antingen visste personen inte, eller så försökte personen vårdslöst inte ta reda på det. En mamma gick ut till sin brevlåda i trädgården vid en trafikerad gata tillsammans med sin lilla dotter. Dottern frågade om hon fick gå över gatan nu. Medan hon tittade på posten, utan att lyfta blicken och utan att tänka efter, sa mamman: ”Visst.” Dottern gick ut på gatan och blev påkörd och dödad. Posten var inte så viktig för mamman; hon tänkte helt enkelt inte efter.

Oundvikligt medel för ett mål: Personen ville inte vara grym, men det var oundvikligt (och värt det i deras ögon) för att uppnå det de ville. Jag har läst att många prostituerade i Japan besöker shintoistiska tempel med stora uppstoppade djur. De vill lämna en gåva till det barn de har aborterat, med tanken att barnet i livet efter detta på något sätt kanske kan ha roligt med att leka med det uppstoppade djuret. Kanske är det deras sätt att försöka känna mindre skuld. När det du anser vara ett gott mål innebär ett medel som vanärar Gud, då bör du inte sträva efter det målet, eller åtminstone inte på det sättet.

Känslokyla: De var medvetna om den skada det skulle orsaka den andra personen, men de brydde sig inte om människorna. Många makar skiljdes permanent åt av slavägare i södern. Slavägarna försökte inte vara elaka; de försökte inte heller vara snälla. De brydde sig helt enkelt inte.

Illvillig njutning: De hämtade njutning ur den skada som tillfogades den andra personen. Det fanns en stam som högg av huvudet på de män de besegrade, våldtog eller gifte sig med deras hustrur, men tvingade kvinnan att bära sin mördade makes huvud runt halsen. Denna stam var känd som ”britterna i Australien”. Se https://trove.nla.gov.au/newspaper/article/274364805, https://files02.sl.nsw.gov.au/fotoweb/pdf/6760/67609290.pdf och https://researchers-admin.westernsydney.edu.au/ws/portalfiles/portal/94779651/uws_2495.pdf.

Fråga: I Nah 3:19, i denna kalla, grymma värld, vad kan vi göra för att vara ljus av vänlighet och nåd?

S: För det första, var inte med och bidra till problemet, vare sig direkt eller ekonomiskt. För det andra, säg ifrån och påpeka att det är fel. För det tredje, hjälp offren efter att de har drabbats. För det fjärde, försvara de förtryckta och hjälp till att förhindra att människor blir offer, eller att de utsätts för ännu mer lidande.

Fråga: Vad ska vi göra när vi ser någon säga eller göra elaka saker mot andra, enligt Nah 3:19?

S: För det första, be till Gud för situationen och fråga vad Gud vill att du ska göra.

Om det handlar om verbala kränkningar kan du stå upp för personen. Ibland kan humor vara ett bra sätt, och ibland kan en kraftfull tillrättavisning vara ett bra sätt.

Om du kan stoppa en fysisk situation, så gör det. Jag läste om en professionell fotbollsspelare som stötte på en man som våldtog en medvetslös kvinna utomhus. Han stoppade mannen, omedelbart och med kraft.

I vissa situationer kan du inte stoppa det, men du kan ändå försöka övertala, eller anmäla det till polisen eller någon annan.

Ibland kan man vidta åtgärder i efterhand för att förhindra att det händer igen, till exempel genom att sprida informationen på internet eller gå med på att vittna i domstol.

I alla fall kan du trösta eller ge praktisk hjälp till offret.

F: När det gäller Nahum – eftersom vi inte vet vem Nahum var eller med säkerhet när boken skrevs, varför ska den då finnas i vår Bibel?

S: Bland annat därför att Jesus bekräftade hela Gamla testamentet. Han accepterade utan tvekan judarnas Gamla testamente i Palestina, vilket framgår av Matteus 5:17; 7:12; 11:13; 22:40; Lukas 16:16, 29, 31; 18:31; 24:27.

Den tidiga kyrkan erkände Nahum som helig skrift. Se frågan efter den nästa för att få veta vilka författare det gäller.

F: Vilka är några av de äldsta manuskripten från Nahum som fortfarande finns kvar idag?

A: Döda havsrullarna: (ca 1 f.Kr.) Bland Döda havsrullarna finns ett exemplar av Nahum, benämnt 4Q82 (=4QXIIg). Det finns även en kommentar till Nahum, benämnd 4Q169 (=4QpNah), från slutet av 100-talet f.Kr.

4Q82 bland Döda havsrullarna innehåller Nahum 1:7–9; 2:9–11; 3:1–3,17.

Kommentaren 4Q169 (=4QpNah) innehåller 1:3,4,5–6; 2:11–3:12.

Nahal Hever är en grotta nära En Gedi där man har hittat ett fragment av De tolv profeterna på grekiska (8 Hev XIIgr). Den tros ha skrivits mellan 50 f.Kr. och 50 e.Kr. Den gömdes under Bar Kokhba-upproret mot Rom. Det är en reviderad version av Septuaginta, gjord i Judeen, och är nästan identisk med den masoretiska texten. Den innehåller Nahum 1:13–14; 2:5–10,13; 3:3,16–17.

Wadi Murabba’at-rullen (MurXII) är från ca 132 e.Kr. Den innehåller Nahum 1:1–14; 2:1–14; 3:1–19. Wadi Murabba’at innehåller också några skrifter av Bar Kokhba själv från år 132 e.Kr.

Sammantaget innehåller Wadi Murabba’at hela Nahum, och Döda havsrullarna samt Nahal Hever bevarar följande 33 av de 47 verserna i Nahum (70,2 %): 1:2,3,4,5–6,7–9,13–14; 2:5–10,11–13; 3:1–12,16–17. Se The Meaning of the Dead Sea Scrolls för mer information.

Kristna bibelmanuskript från omkring år 350 e.Kr. innehåller Gamla testamentet, inklusive Nahum. Två av dessa är Vaticanus (325–350 e.Kr.) och Alexandrinus (ca 450 e.Kr.), där de tolv mindre profeternas böcker placerades före Jesaja. Nahum finns i sin helhet i både Vaticanus och Alexandrinus.

Även Sinaiticus (340–350 e.Kr.) innehåller hela Nahums bok. Den börjar på samma sida som Jona slutar. Den slutar på samma sida som Habackuk börjar.

F: Vilka tidiga författare hänvisade till Nahum?

S: Författare från tiden före konciliet i Nicea som hänvisade till eller anspelade på verser i Nahum är:

Melito av Sardis (170–177/180 e.Kr.) (underförstått) nämner ”Gamla testamentet” och räknar upp böckerna. Han räknar inte upp de tolv mindre profeterna enskilt, utan kallar dem ”De tolv”. Fragment 4 från Book of Extracts, vol. 8, s. 759

Klemens av Alexandria (193–202 e.Kr.): ”Jeremia och Ambakum [Habackuk] profeterade fortfarande under Zedekias tid. Under det femte året av hans regeringstid profeterade Hesekiel i Babylon; efter honom Nahum, sedan Daniel. Efter honom profeterade återigen Haggai och Sakarja under Darius den förstes tid i två år; och sedan ängeln bland de tolv.” Stromata, bok 1, kap. 21, s. 328

Tertullianus (207/208 e.Kr.) ”Ty det var Han som brukade tala genom profeterna – Ordet, Skaparens Son. ’Jag är närvarande, medan tiden är inne, på bergen, som en som förkunnar glada budskap om fred, som en som förkunnar goda nyheter om det goda.’ Så säger en av de tolv (mindre profeterna), Nahum: ’Ty se, på berget är de snabba fötterna hos Honom som förkunnar glada budskap om fred.’” Fem böcker mot Marcion, bok 4, kap. 13, s. 364

Origenes (225–254 e.Kr.) ”Det står skrivet hos profeten: ’I domen straffar han inte två gånger för samma sak’” (Nahum 1:9) Kommentar till Hesekiel, predikan 1, kap. 2.4, s. 28

Cyprianus av Kartago (ca 246–258 e.Kr.) citerar från Nahum 1:5–7 som av ”Nahum” i Avhandling 12, den tredje boken, kap. 20, s. 541.

Efter Nicea

Athanasius av Alexandria (367 e.Kr.) (Underförstått eftersom han nämner de tolv profeterna) ”Det finns alltså i Gamla testamentet tjugotvå böcker till antalet; … sedan profeterna, där de tolv räknas som en bok….” Athanasius påskbrev 39, kap. 4, s. 552.

Basilius av Kappadokien (357–378/379 e.Kr.) anspelar på Nahum 1:9. Brev 188, kap. 3, s. 225

Cyril av Jerusalem (ca 349–386 e.Kr.) citerar Nahum 2:1 som skriftställe i Föreläsning 17, kap. 12, s. 127

Ambrosius av Milano (370–390 e.Kr.)

Gregorius av Nazianzus (330–391 e.Kr.)

Didymus den blinde (398 e.Kr.) citerar Nahum 3:10 som skriven av ”Nahum, den sjunde av de tolv profeterna”. Kommentar till Sakarja 11, s. 257

Hieronymus (373–420 e.Kr.) diskuterar böckerna i Gamla testamentet. Han behandlar särskilt Första Moseboken, Andra Moseboken, Tredje Moseboken, Fjärde Moseboken, Femte Moseboken, Pentateuken, Job, Jesus, son till Nave [Josua], Domarboken, Rut, Samuel, Kungaböckerna (2 böcker), de tolv profeterna, Hosea, Joel, Amos, Obadja, Jona, Mika, Nahum, Habackuk, Sefanja, Haggai, Sakarja, Malaki, Jesaja, Jeremia, Hesekiel, Daniel, Ester, Esra och Nehemja. Brev 53, kap. 7–8, s. 99–101.

Augustinus av Hippo (388–430 e.Kr.) nämner Obadja, Nahum och Habackuk i *Guds stad*, bok 17, kap. 31, s. 377

Den semi-pelagianiske Johannes Cassianus (419–430 e.Kr.)

Bland kättare och falska skrifter

Den pelagianske kättaren Teodor av Mopsuestia (392–423/429 e.Kr.) skrev en hel kommentar till Nahum.

Fråga: Vilka är några av översättningsskillnaderna mellan den hebreiska texten och den grekiska Septuaginta i Nahum?

S: Med fokus på kapitel 1 är det första alternativet den masoretiska texten, det andra är Septuaginta, om inte annat anges.

Nah 1:2 ”Jehova är hämnare och Jehova är full av vrede” jämfört med ”Herren hämnas med vrede”

Nah 1:2 ”bevarar [vreden]” jämfört med ”utplånar”

Nah 1:3 ”förlåter inte den skyldige” jämfört med ”kommer inte att hålla någon oskyldig”

Nah 1:4 ”tillrättavisar havet” jämfört med ”hotar havet”

Nah 1:4 ”torkar ut” jämfört med ”tömmer allt”

Nah 1:5 ”bergen skakar” kontra ”bergen smälter”

Nah 1:7 ”lita på honom” jämfört med ”vörda honom”

Nah 1:8 ”Hans fiender” jämfört med ”reser sig mot [honom] och hans fiender”

Nah 1:10 ”Ty liksom törnen är sammanflätade och liksom deras berusade är berusade, skall de förtäras som helt uttorkat halm” jämfört med ”Ty [fienden] skall blottläggas ända till grunden och skall förtäras som vriden idegran och som helt uttorkat strå.”

Nah 1:11 ”råder till meningslöshet” kontra ”råder till onda saker som är fientliga mot honom.”

Nah 1:12 ”Även om de är trygga och så många, skall de ändå utrotas och försvinna.” jämfört med ”som härskar över många vatten; just så skall de förvisas, och ryktet om dig skall inte längre höras.”

Nah 1:14 ”Jag skall utrota de snidade och gjutna avgudabilderna ur era gudars hus; jag skall bereda er grav, ty ni är föraktade.” jämfört med ”Jag skall fullständigt utplåna de snidade avgudabilderna ur din guds hus och de gjutna avgudabilderna; jag skall bereda din grav, ty de är flyktiga.”

Nah 1:15 ”Ty den värdelöse skall inte längre vandra bland er; han är fullständigt utrotad.” jämfört med ”Ty de skall inte längre vandra genom dig till sitt förfall. Det är helt och hållet över med honom, han har avlägsnats; en som har befriats från nöd har kommit andfådd fram inför deras ansikte.”

Nah 2:3 ”cypresserna skakas/får darrar” (Masoretisk text, Greens bokstavliga översättning) eller ”cypressernas spjut har svingats” (Masoretisk text, BSB) jämfört med ”ryttare rusar fram och tillbaka” (Septuaginta) jämfört med ”kuskarna är förvirrade” (Vulgata)

Nah 2:10 ”alla ansikten bleknar” (BSB) jämfört med ”samlar mörker” (Septuaginta, Targum, Vulgata)

Nah 3:8 4QpNah lade till det feminina pronomenet -h till ”vall”. I boken The Dead Sea Scrolls & Modern Translations of the Old Testament, s. 136, står det att detta kan ha lagts till för att meningen skulle flyta bättre.

Nah 3:8 ”[staden] No [Thebe]” jämfört med ”befolkningsrika Alexandria” (Targum, Vulgata)

Nah 3:9 ”var dina hjälpare” jämfört med ”var hennes hjälpare” (Septuaginta)

Källförteckning för denna fråga: den hebreiska översättningen är hämtad från Jay P. Greens *Literal Translation* och Septuaginta-översättningen är hämtad från Sir Lancelot C.L. Brentons översättning av *The Septuagint: Greek and English*. *The Expositor’s Bible Commentary*, BSB samt fotnoterna i bibelutgåvorna NASB, NIV, NKJV och NRSV har också använts.

Om inte annat anges är bibelcitat hämtade från The Holy Bible, Berean Standard Bible (BSB), som har överlåtits till allmänheten: https://berean.bible